Urfotingen behövde en ny tvättmaskin. Detta har, eller har inte sin relevans i sammanhanget för denna duell.
Jag och en kompis ordnade hem en ny tvättmaskin eftersom att den gamla hon hade inte riktigt kom överens med husets jordfelsbrytare. Och som tack för hjälpen så bjöd hon på mat som vi också tog med oss från området Ingelsta, Norrköping. Thailändsk mat blev det, från Thai Food. Thai Food är ett ställe som jag sett ofta men aldrig provat. Min kompis visste inte ens om dess existens. Sagt och gjort så blev det nu signalen, startskottet till en ny öl-duell. Det såg ju så gott ut.
Jag hade tidigare beställt tre flaskor Mikkeller Wet Hop Kellerbier 5,5 % från Systembolaget, via Internet. Dessa hämtades dagen innan.
Jag förstår nu lite bättre vad som menas med att det är ett internationellt märke, Mikkeller. Denna öl, om jag förstått det hela rätt bryggs i Belgien, men lagras i Danmark. Och det är väl den kunskap jag tror mig sitta inne med, och bryr mig för stunden inte om mera. Smaken hägrade, att testa om den var värd de fyrtio kronor som en 33 cl flaska kostade.
Fast, det där med att vara värd en viss summa har ju sin egen lilla världsbild att ge sig på. En öl på krogen kostar 58 kronor, eller liknande. Så, bättre en öl i handen än tio i strupen. Eller, om det var tvärt om.
Eftersom att detta var en lager, som för övrigt höll väldigt hög klass så tänkte jag ställa den mot en annan lager som jag visste smakade bra i olika sammanhang, i samband med mat. Samuel Adams Boston Lager 4,7 % fick bli öl nummer två. Och vi var båda ganska överens om att Mikkeller var den som gick segrande ur denna duell. Men, nu kanske ska tilläggas att maten nog inte var till Samuel Adams fördel då kryddningen nog inte riktigt kom överens med ölens smak.
